Nu har vi hämtat in de sista morötterna från pallkragarna och de är verkligen helt sjukt stora! Vi fick nästan en chock när vi skulle skörda dom. Det är svårt att fota så att man verkligen förstår hur stora de är men jag gjorde ett försök i alla fall. Jag trodde de skulle smaka lite träigt men de var faktiskt riktigt söta och goda. Nu vet vi till nästa år att vi inte behöver stressa med att skörda allt i september, det går att lämna domtill långt in i oktober.
Sakta men säkert växer köksträdgården. Varje år lägger vi till något nytt och i år gjorde min man en ram runt pallkragarna och fyllde på med grus. Jordgubbslandet är nytt för i år och har hittills gett en jordgubbe, vi har stor förväntningar på nästa års skörd. Hallonen planterades förra året och har gett så pass mycket att vi kunnat plocka en handfull varannan dag ungenfär. Här hoppas vi också på mer nästa år.
Allt i pallkragarna och plocksalladen har vuxit som bara den. Rödbetorna är jättestora och morötterna börjar också bli lagom att skörda. Det känns som att vi har en skattgömma bakom huset??
Tiden går så fort. Det känns som så nyligt som vi skördade sist, ändå är det ett helt år sedan. I år har allt vuxit så det knakar så vi har två fulla pallkragar med rödbetor och två med morötter. Det har kommit tre stora salladshuvud som har riktigt krispiga och goda blad. Kokta rödbetor med fetaost, grönsallad med god dressing och så söta morötter till, det är precis vad jag vill ha ut av vår odling. Det sammanfattar hela lyckan med att odla själv.
Jag tyckte att pallkragarna började se lite sjaskiga ut så jag lyfte upp dom i det vackra vädret och torkade upp dom. Jag ska införskaffa Linolja så får barnen ”måla” på dom i veckan. Perfekt trädgårdsgöra för dom. För det gäller att hela tiden ligga steget före, planera aktiviteter, hålla mattider, passa sovtider, allt för att hålla stämningen på topp så att man kan göra något av det man själv vill göra. Annars blir jag bara avbruten hela tiden och tappar lusten att ens försöka. Sen håller de inte på med mina förslag så länge, oftast vandrar de iväg, i tanke eller rent fysiskt, för att leka vidare. Just där nånstans kan jag få en kvart eller två att göra något färdigt. Då känns det som att jag fått VM-guld eller lyckligaste familjen-priset. Att få känna att man lyckats med något.
Här kan man se hur fort en gräsmatta tar över en markduk om den är av det billigare slaget. Tog det ens ett år? Slarva aldrig med kvalité! Här ska vi göra om och göra rätt. Ny markduk med grus på, ja, det ska nog kunna bli fint. Men vi skyndar långsamt, med små delmål, så att jag inte blir stressad av att jag inget hinner. Det räcker inte med att bara vara hemma som mamma, jag vill hinna massa andra saker också. Men jag ska skynda långsamt❤️
Bär och rödbetor verkar vi få i alla fall. Hoppas nu bara augusti får bli varmt så att allt mognar och växer till sig som det ska.
