Vi brukar ju åka en hel del tvärs genom landet för att hinna med både kust och fjäll men nu börjar det vara länge sen vi fick andas fjälluften. Så nu längtar jag. Jag längtar efter en bekymmersfri och snörik vinter. Efter kantareller och vandring. Efter att få sitta vid en eld och grilla våra korvar. Efter vänners skratt. Jag längtar efter allt.
Visste ni att det finns 1312 öar i Lule Skärgård? Här kan man båtluffa eller paddla sig ut bland kobbar och skär och det finns flera pärlor att upptäcka. Denna gång höll vi oss dock på en halvö med bilväg vilket underlättar när man har barn. Men vi har provat turbåtarna förut, som bland annat går till Klubbviken, och det var hur smidigt som helst.
Jag får en särskild ro vid havet. Solen, vinden, luften, glittret och segelbåtarna i fjärran. Vi hälsade på min syster i hennes stuga och det enda som stod på schemat var att äta och umgås. Jag lyckades till och med slumra bort nån timme, så skönt. Det fanns gott om blåbär på tomten så barnen höll sig sysselsatta ?? och vi hade sån tur med vädret☀️☀️☀️
Våra barn har flera av figurerna från Mumindalen som mjukdjur och vi har sett programmen om och om igen på DVD. Vi har klänningar med Lilla My-tryck och vi har lyckats se två teaterföreställningar med Mumin det senaste året. Så man kan säga att vi var laddade inför vårt besök på Mumindalen. Jämför med exempelvis Astrid Lindgrens Värld är denna upplevelsepark liten, man hinner gott och väl runt överallt på en dag. Det är några få tider att passa, som en föreställning på stora scenen, sen var det lite mindre teaterevent på ca 5 minuter åt gången ute i parken. Alla figurer kommer och går under hela dagen, så det finns alltid någon att leta upp och prata lite med. De tar säkert raster men det var inget man märkte när man gick runt.
Alla kunde inte så bra svenska, här är det finska som gäller. Lärorikt för oss svenskar som är van att svenskan alltid kommer först, mindre roligt för barnen som hade svårt att följa med i handligen när de mindre föreställningarna ute i parken skulle spontanöversättas mening för mening, det torde ha blivit lika förvirrande för de finskspråkiga barnen som förr oss. Även om jag gillar idén att köra tvåspråkigt så funkade det inte. Dels för att de inte översatte allt till svenska och dels för att de inte verkade ha ett manus för den svenska versionen utan försökte hitta översättningsord i realtid. Som att den dagen vi var där var den första dagen det var svenskspråkiga på plats. Föreställningen på stora scenen kördes på olika språk vid olika tider, svenska, finska, engelska, plus att den var textad på en stor skärm. Det fungerade jättebra.
Det serveras endast skräpmat och enkel, skolmatsbuffé inne i parken. Det går att ta med egen mat och leta upp ett ställe att fika på, vilket rekommenderas. Det går att ta sig fram med barnvagn överallt vilket var smidigt då vi kunde lasta allt vi behövde under dagen i den.
Är man det allra minsta intresserad av Mumin så är parken värd ett besök. Här får barnen krama alla karaktärer och inte minst uppleva Muminhuset på riktigt. Jag är glad att vi åkte hit❤️
Vilket mysigt ställe! Vi hade vägarna förbi i sommar och passade på att göra ett stopp i Gysinge. Verkligen en pärla om man gillar gamla hus och bruksmiljöer. Jag gillar kulörerna, nyanserna, miljöerna -ja, egentligen gillar jag allt från förr. Gärna sekelskiftet, kanske är det ett spår som blivit kvar hos mig sen jag ställde iordning ett museum i Henriksfjäll där året 1890 var vår utgångspunkt. Jag önskar bara att jag hade ett litet torp att få ställa iordning eller en lada att restaurera?
Alla hus och rum fungerar som exempel för olika byggnadsvårdsmetoder. Här finns kulörer av olika färger, linoljefärg, slamfärg, tapeter m,m. Allt finns sen till försäljning i butiken.
Under våren har jag gått ledarutbildning för friluftsfrämjandet och jag har sen haft en Knoppgrupp som jag lett under maj/juni. Vilken glädje det har varit! Gruppen består av tio barn som är mellan 1-2 år samt en eller flera föräldrar eller annan vuxen. Vi har haft så mysigt på våra träffar och det har varit så kul att se hur de utvecklats av träffarna. De tar för sig mer och mer i skogen även om barnens favoritaktivitet utan tvekan är fikat? Och de har ju helt rätt, det ÄR mysigt att fika i skogen. Bilderna kommer från när jag var ut med min yngsta för att förbereda vår plats, fixa en portal in i skogen m.m. Mitt i allt fixande upptäckte jag att lilltjejen satt och sov över korgen så jag fick lägga ner henne på marken. Det är jobbigt i skogen?
