Det har känts lite tomt på sidan om vår uteplats så i sommar planterade vi en liten häck av oxel. Den kommer ge lä och ge en mer ombonad känsla. Det kommer bli toppen! Jag önskade bara att alla växter kunde snabba på sig lite så att man får se resultatet på en gång. Men om en så där tre år kanske vi kan ana hur det blir…tååålamod 😉
Ja, vi tar det i maklig takt. Några meter i taget så sakteliga, så nu börjar vi närma oss slutet. Tanken är att lägga plattor i en gång bredvid carporten, i själva carporten ska det fortsatt vara grus. Tänk att lite plattor kan göra så stor skillnad. De känns som ett salsgolv. Att kunna tassa barfota utan att grimasera, minsta barnet kan styra sin vagn med dockan och de stora klagar inte på gruset längre. Dessutom känns det som att huset blivit större, det är helt enkelt större yta att breda ut sig på. 
Nu har vi bara några få meter kvar, kommer bli skönt att avsluta detta kapitel.
Nu är vi igång och det ska bli så spännande att se hur det blir när det är klart!
Mannen har snickrat ett runt bord till ”paviljongen”, dvs myggtältet. Nu fattas bara slipning och färg, jag lägger ut en ”efterbild” senare när det är gjort. Än så länge är jag riktigt nöjd, kommer bli finfint det här. Vitt eller grått, det är frågan…
Äntligen härlig varm sol och INGEN, jag repeterar, INGEN är sjuk. Ibland känns det bara så bra, livet.