SOLEN
Ja, ni fattar. Solen har varit här. I dag lyste små tunna kalla strålar mot min hud. Solen hade harvat sig upp över kanten en liten liten stund. Efter ungefär en timme försvann den ner igen. Kom gärna åter imorgon.
Soldyrkare
När jag kör hem ser plötsligt allting annorlunda ut. Det lyser sol på granarna längs med vägen och jag upptäcker att det borde vara sol även på bilen så fort vi kommer till en glänta. Och ja, mycket riktigt. Så invid en myr stannar jag bilen vevar ner rutan och låter årets första solstrålar lysa på mitt kind. Det känns ingenting. Ingen värme. Ingen sommarkänsla. Men ändå känns det som att jag andas lite lugnare när rutan är uppvevad och bilen börjat rulla. Snart är den här, den älskade vårvintern. Den allra bästa av alla årstider i fjällen. Varmt nog för att ta av sig vantarna men kallt nog för att åka skidor eller skoter. Vi vet att den kommer. Vi får bara vänta lite till.
Spränga laviner
Mannen min sprängde laviner i två omgångar i går och herre Gud vad det small. Det var obehagligt. Han kommer alltid förbi och berättar att han ska spränga och det är ju bra men då blir ju jag också orolig. Denna gång kändes det inte bra. När han vinkade och for kändes det märkligt på nå vis. När sen smällen kom kände jag i magen att jag inte mådde bra. Efter en stund hördes en skoter och jag visste inte om jag ville se efter den för de har alla likadana jackor och innan jag VET att det är min J som kommer så är det olustigt i hela kroppen. Skulle det vara en av hans kollegor så vet man ju att det gått fel.
Hanteringen av dynamit är ju vääääldigt säker i dag, men det känns ändå olustigt. Det är mycket planering och de är flera stycken som är med som håller koll på varandra att de gör rätt – men de gör bara detta 2-3 gånger per år, vissa år behövs det aldrig alls, så det är ju inget de har rutin på. Samtidigt så skulle jag inte vilja leva med en bergsprängare som spränger varje dag, för det skulle också vara läskigt.
Nåja, allt gick bra och nu får man bara hoppas att det inte behövs sprängas nå mer i år.
Ingen sovmorgon för mig
Lördagsmorgon är lika med mysmorgon för mig. Vi ligger lite längre och drar oss, fixar långsamt frukost som sen ätes långsamt med en tidning. I den bästa av världar, då. I dag blev det upp i ottan med lilltjoppan som studsade upp glad och pigg. Vi gjorde lerbollar med playdolera och hann leka en hel timme innan stora tjejen vaknade. Verkar bli en toppendag i dag, vädermässigt, och det är kul för alla gäster som är här i byn i helgen. Kanske är det någon buss från Stockholm här? Hur som så ska vi ha det bra hela dagen och ikväll har vi bokat bord på hotellet med min svåger och hans familj. Ska bli kul! Allt gott till er alla!
Gott nytt år!
Vi har haft ungefär samma tradition i tio år nu. Vi äter en maffigt god middag med flera rätter, myser i soffan och tar det lugnt fram till halv tolv. Men då blir det fart på oss. På med kläder på alla barn och vuxna, sen halvspringer vi, ofta lite sena och stressade, ner mot liften och hotellet. Min man har smitit före och riggat Hotellets fyrverkeri, som han är ansvarig för. Väl där kramar vi alla som samlats och önskar Gott nytt år och bara har det gott. Vi brukar lägga oss ner i snön och bara ligga och titta upp mot fyrverkeriet som exploderar över oss, bara oss, känns det som då. Sen skålar vi i champagne och värmer oss inne i lifthuset. Ett perfekt nyår helt enkelt.
