Vi brukar ju åka en hel del tvärs genom landet för att hinna med både kust och fjäll men nu börjar det vara länge sen vi fick andas fjälluften. Så nu längtar jag. Jag längtar efter en bekymmersfri och snörik vinter. Efter kantareller och vandring. Efter att få sitta vid en eld och grilla våra korvar. Efter vänners skratt. Jag längtar efter allt.
Nej, det blev inga trattkantareller i helgen som var. Vi var helt enkelt för tidigt ute. Det är tveksamt om det blir någon fler tur till fjällen innan snön täcker över alla svampar. Så vi får lära och göra om lite bättre nästa år. Men roligt hade vi i stormbyarna. Helst när vi så på dom inifrån huset.
Det finns inget bättre än en svamptur på morgonen. Barna myser inne med sina far & Bolibompa, jag springer på fjället och svettas. Precis som det ska va.
Nu blir det hem igen och värma fingrarna. Det blev väl inte så mycket svamp men det får duga. Nu blir det att vänta in trattkantarellerna istället. Och de dröjer nog på sig ett tag till.
Inleder denna härliga söndag med lite kantarelljakt i skidbackarna.
Jag hann med lite kantareller på morgonen. Man blir verkligen pigg av att komma ut. Astmaanfall men i det stora hela en god tur.