Barnen behövde få ordning på småprylar och pyssel så vi fixade en ny förvaring. En gammal hylla, några glasburkar och ett antal skruvar var allt som behövdes. Jo, vi limmade också locken innan jag skruvade fast dom.
När väl hyllan satt på plats ovanför pysselbordet var det bara att börja fylla de tomma burkarna. Riktigt fiffig förvaring.
Mitt i vardagsrummet har vi den vackra blå kistan, fylld med brädspel, memory, kortspel m.m. Mina barn, precis som de allra flesta andra, älskar att spela. Så fort vi har besök kommer de smygande och frågar om vi inte kan spela kort allesammans. Ofta spelar vi också med dom, Plump, ”500” eller Finns i sjön. Det brukar bli mycket skratt och en bra övning i att förlora OCH vinna. Dåliga förlorare kan lätt bli dåliga vinnare och det behöver man få träna på många gånger. 
och jag känner mig rik på minnen. Varje tyg bär på minnen, resor, intryck, livsval. Sammetstyget jag släpade hem från Kina, sjalen som höll mig sval i Indien, stuvbitar från min bröllopsklänning, en medeltida huva från Visby för vad som känns som en evighets sen.
Mina tyger har saknat ett skåp som detta. Och jag tror att detta skåp har saknat att få vara fyllt med vackra saker, att få komma till användning på riktigt igen. Så inbillar jag mig i alla fall.
Så välkommen hit skåpet. Vi ska ta hand om dig väl.
