Jag har gett mig lov att faktiskt tycka lite synd om mig själv. Magsjuka. Denna gången är det jag som drabbats. Huga. Så ikväll blir det ostbågar till kvällsfika. Över till ett glädjeämne istället, visst blev orkidéen fin? Trodde aldrig jag kunde få en orkidé att blomma om. Hoppas den för lite tur med sig, det kan jag behöva just nu.
Det känns nära overkligt att planera för att vi ska till BB. Men nu är det gjort. Lite bebiskläder, ombyte till mig och lite pryttlar i necessären. Det är väl det som behövs. Sen vet jag ju inte om vi alls kommer sova över. Det är hemgång efter 6 timmar på vårt sjukhus om allt flyter på som det ska. Förstagångsföderskor har högre prioritet för att få sova över. Men jag stannar gärna en natt i alla fall, så jag packar för det. Sen får vi se vad det blir av detta äventyr.
Med regn ute, en kortlek, bra musik och med ett barn som kommit igång med att lägga patiens kan man inte annat än få en riktig mysstund tillsammans. Lilltjejen hängde också på och försökte verkligen lära sig och frågade hela tiden om vilket kort som gick i vilken hög. Mina ungar! Världens finaste! Som har så mycket tålamod med att jag inte kan dra iväg på äventyr just nu, på grund av foglossning.
På fredagar har vi pappan i huset hemma så då är ”lilltjejen” (som inte är så liten längre) hemma från förskolan. I dessa tider betyder det en del innepyssel då jag inte orkar röra mig så mycket utomhus. Idag har hon varit en tomtenissa, lekt restaurang samt hunnit med lite pyssel. Lagom med aktivitet för mig alltså.
Vi har aldrig fjällen långt bort. Från sovrummet kan jag ligga och se på natthimlen över Kittelfjäll som min mamman målat.
I hallen hänger ytterligare en vy över Kittelfjäll, denna gång i akvarell, också målad av min mamma. Räknar jag ihop det så har vi nog minst fem tavlor till med fjällmotiv. Men det blir väl så när man bott länge i fjälltrakter, att man samlat på sig tavlor och foton med fjällmotiv.
Så när längtan efter fjäll kommer över en kan man bara titta sig lite omkring 😉 Nåja, så funkar det förstås inte. Och oftast är det vännerna man saknar och inte bara naturen eller upplevelserna. Fast ibland saknar jag naturen. Doften på morgonen när man går en tur upp för fjället en daggfylld sommardag. Myset vid elden när man pausar svampplockningen. Flytet med snöskorna när det kommit rejält med pudersnö. Åh. Det kan jag längta efter.