Ni vet den där känslan när man upptäcker att man bor i ett sagolandskap, ja, den är rätt fin. Träden krispigt vita av snö och kyla, snön djup och fluffig, luften kall och klar att andas. Det är sådana här dagar jag njuter av att bo i norra Sverige. Som ett sagolandskap.
Det här trädet står i Sävast i Norrbotten och ägs av en bostadsrättsförening. Kan en belysning bli häftigare än så här? Den lyser verkligen upp hela byn och pryder sin plats. Ett sånt här träd skulle jag vilja ha i min egen trädgård.
När kyla bitit sig fast och dimman från älven dragit in över oss kan det bli riktigt vackert. Träden är taggigt vita av snö och kyla samtidigt som luften är fylld av små små iskristaller. Mäktigt. Vackrare än så här kan nog inte vintern bli.
Det får gärna vara kallt ute bara det är varmt inne. Men när temperaturen sjunker ner mot trettio blir det tufft för våra gamla fönster att hålla ute kylan, tur vi kan elda då strömmen kommit och gått om vartannat idag. 
Nu har vi hämtat in de sista morötterna från pallkragarna och de är verkligen helt sjukt stora! Vi fick nästan en chock när vi skulle skörda dom. Det är svårt att fota så att man verkligen förstår hur stora de är men jag gjorde ett försök i alla fall. Jag trodde de skulle smaka lite träigt men de var faktiskt riktigt söta och goda. Nu vet vi till nästa år att vi inte behöver stressa med att skörda allt i september, det går att lämna domtill långt in i oktober.
