Jag älskar träd. Jag önskar vi hade ännu fler stora fina träd på vår gård. Men flera av de björkar som fanns här var döda och var bara tvungna att tas bort. Vi har planterat nya: äpple, körsbär, hägg, syrén & rönn. Men det är ändå sorgligt att behöva ta bort de där stora ståtliga träden.
Mitt mysigaste ord förknippat med julen är ordet pumlor. Ordet låter runt, glittrande och härligt på något vis. Ordet finns visst inte i hela Sverige, men i Norrbotten är det ett väl etablerat ord. Så ta gärna med det ut i världen och sprid det vidare. För mig finns det inget juligare ord.
Äntligen orkade mamman göra något efter jobbet. Stora tjejen ville går på spårjakt. Vi hittade hundspår, harspår, skoterspår och skidåkarspår 🙂 Solen skiner och himlen är blå. Sådana här dar får man nästan nypa sig i armen vad vi har det bra. Det är sådana där dagar som man önskar att man kunde ge sina barn varje dag. En närvarande lekande mamma. Men jag orkar inte. Inte varje dag. Knappt ens en gång i veckan. Kanske kommer mer ork med solen och våren. I do hope so.
Vi lekte under en stor gran innan lilla fick en pinne i munnen, det kom blod och det blev dags att gå hem. Vi avslutade med mer pinnar och pyssel hemma på bron. Dom har hjälmar på sig för att vi åkt skoter, inte för att de leker i snön 🙂
Ha Ha, lika kul varje år. Vi baxar oss i väg på skotrar eller till fots och sågar oss en gran. Denna gång hade min far varit ut en stund innan och rekat, så vi hade några granar att inspektera och välja på innan vi valde ut den som skulle sågas ner. I år såg alla tämligen emliga ut men så kan det vara. Kul är det i alla fall och med snö upp till midjan får man försöka göra sitt bästa för att ta sig fram i skogen. Nu står granen klädd och fin och lyser upp oss och markerar att NU är det jul.
