Vi har det bra, här i myslandet. Dygnet har inget upp i ner eller dag o natt. Timmar flyter in i varandra och BB’s uppmaning att bebis behöver äta minst var tredje timme känns som ett ironiskt skämt. Hon äter ju jämt och sover kort kort där emellan. Eller så känns det så. Vem vet när tiden både står stilla och rusar amok samtidigt. För jisses, snart har det gått en vecka sen vår guldklimp föddes.

Vackra grattisblommor som kom med bud häromdagen. Så fina!