Vad som började som en vag idé om att rama in pallkragarna och kanske sätta grus blev plötsligt på riktigt då min man kom hem med vikre, började såga, montera och fixa. Täckduken är på plats och nu fattas det sista på ramen runt, dvs mäta och styra till den så att den är rak, sen ör det bara att börja fylla på grus. Vi kommer grunda med sättsand då vi har över från förra årets plattsättning. Det kommer bli fint det här?
Pallkragar och blomlådor är nu inoljade med linolja. Här har barnen fått hjälpa till att ”måla” och det gick över förväntan. De höll koll på penslar och oljeburk och bråkade inget. Det är allt som behövs för att göra min dag. Och just när man har sådana dagar, när solen skiner så där lagomt varmt, barnen håller sig igång med något, alla är glada och fåglarna kvittrar, ja, då känns som att alla pusselbitar är på plats. Jag trivs, barnen trivs, livet leker. En halvtimme senare är jag nära tårar för att minstingen vrålat högt i mitt öra, alla bråkar, nån har bajsat på golvet och klampat runt i det oupptäckt, några andra är halvt i slagsmål, läxor är glömda på skolan, springskorna är urväxta, nu är det slagsmål, fjärrkontrollerna är spårlöst borta och man inser att handduken man just torkar sig med luktar gammalt kiss. Livet är ingen karusell som likt ett tåg tuffar på runt runt, nej, det är en berg- och dalbana som pendlar mellan stup och avgrund. Charmen med det hela kan man inte glädjas över förrän man har några år bakom sig från utkletat bajs och allmänt haveri.
Jag tyckte att pallkragarna började se lite sjaskiga ut så jag lyfte upp dom i det vackra vädret och torkade upp dom. Jag ska införskaffa Linolja så får barnen ”måla” på dom i veckan. Perfekt trädgårdsgöra för dom. För det gäller att hela tiden ligga steget före, planera aktiviteter, hålla mattider, passa sovtider, allt för att hålla stämningen på topp så att man kan göra något av det man själv vill göra. Annars blir jag bara avbruten hela tiden och tappar lusten att ens försöka. Sen håller de inte på med mina förslag så länge, oftast vandrar de iväg, i tanke eller rent fysiskt, för att leka vidare. Just där nånstans kan jag få en kvart eller två att göra något färdigt. Då känns det som att jag fått VM-guld eller lyckligaste familjen-priset. Att få känna att man lyckats med något.
Här kan man se hur fort en gräsmatta tar över en markduk om den är av det billigare slaget. Tog det ens ett år? Slarva aldrig med kvalité! Här ska vi göra om och göra rätt. Ny markduk med grus på, ja, det ska nog kunna bli fint. Men vi skyndar långsamt, med små delmål, så att jag inte blir stressad av att jag inget hinner. Det räcker inte med att bara vara hemma som mamma, jag vill hinna massa andra saker också. Men jag ska skynda långsamt❤️
Våren har kommit in över norra Sverige med varma vindar, kvällsregn och regnbåge. Klockan är läggdags men vi kan inte stoppas oss från att springa ut på gården för att uppleva alla lukter, dubbla regnbågar eller de varma regndropparna som kommer från himlen. Nu kommer en ny tid. Varma ljumma kvällar med pensel, spade eller vattenslang i handen. Alla de små utejobb som ligger och mognar för att bli redo att bli fixade. På nåt sätt kommer orken också, bara jag får sova några nätter så kommer orken. Det vet jag. Våren liksom tvingar fram det.
Jag har varit dålig på att gödsla genom åren men nu ska det bli bättring. Häckar, buskar och träd har fått sig en omgång näring. Håller tummarna för en varm försommar så att allt växande kan komma igång??
Hallonen fick sig också lite gödsel❤️