Sjukt bra läge
De nya kedjehusen som byggs bredvid hotellet ligger verkligen i bästa läget. Vilken utsikt de kommer få där. Det finns fortfarande ett hus till salu…så funderar man på fjällstuga är det läge att slå till 😉 De kommer bli så fina inuti.
Pistmaskin
Jag var ut på kvällsjobb idag, skulle fota upp ett hus åt en mäklare. Det gick väl sådär, det var fortfarande byggjobbare på plats och säckar med byggsopor och annat mindre estetisk. Får komma tillbaka senare i veckan då de städat ur mer. Men på vägen hem hann jag fota pistmaskinen som kom i full fart ner för backen. Det är sällan jag ens ser pistmaskinen nu för tiden men innan vi fick barn brukade jag ofta åka med min man när han jobbade. Det var rätt mysigt och jag saknar det. Kanske det kan bli av till helgen…hm…då är mina föräldrar på besök och om bara mannen ska pista så skulle det vara kul att åka med nåt varv.
Inspelning, nästa!
Ha! Kände mig som värsta radioreportern i dag när jag riggade utrustningen för att kunna spela in och bevara berättelser om vårt område. Då dök minnet upp från när jag och en kompis spelade in timmar med egenproducerad radio hemma i mitt rum, vi var väl kanske 11-12 år. Vi tyckte vi var bra. Vi sjöng all musik själva mellan intervjuerna och vi spelade också alla roller. Hur kul som helst. Ett sånt program skulle jag vilja göra idag. Det skulle ju bli stört skönt. ’Och här kommer Robyn med Dancing on my own…I’m here in the corner hm tralla la la la’. Det programmet skulle JAG lyssna på. Skulle jag bara en gnista av det självförtroendet vi hade då skulle inget kunna stoppa en.
Bergochdalbana
I dag var en sån där dag då jag kände mig som en misslyckad projektledare och allt med hela projektet var skit. Ingenting fungerar, och när det fungerar tar det månader att hantera ärenden för alla instanser. Suck. Men så vände det. Jag tog mod till mig och ringde och frågade hur mitt ärende gick och det hade (åtminstone) passerat första hindret på vägen, det är tre myndigheter som ska kolla alla ärenden. En klapp på axel till mig. Sen upptäckte jag att vi fått förskottet från jordbruksverket 4 (!) veckor tidigare än vad jag hade ställt in mig på…så då kan man säga att det vände ordentligt. Stärkta av detta började jag och min kollega i Dikanäs, som sitter på ett likadant projekt men med annat innehåll, att spåna om nästa sak vi kan söka pengar för…he he. Högmod går före fall??? Vi får väl an se 🙂