Kategori: Fotografering

En vanlig dag på fjället

En vanlig dag på fjället

Mamma njuter i solen

Idag är det en sån där magisk dag då man bara vill vara ute hela dagen. Minus 20 gör att vi lunchar inne, men sen blir det ut igen. Jag har hunnit med lite fotojobb på förmiddan så nu ska jag bara vara ledig resten av dagen. Allt gott till er alla och jag önskar er också en toppendag!

Utsikt Kittelfjäll

Pistmaskin

Pistmaskin

Jag var ut på kvällsjobb idag,  skulle fota upp ett hus åt en mäklare. Det gick väl sådär, det var fortfarande byggjobbare på plats och säckar med byggsopor och annat mindre estetisk. Får komma tillbaka senare i veckan då de städat ur mer. Men på vägen hem hann jag fota pistmaskinen som kom i full fart ner för backen. Det är sällan jag ens ser pistmaskinen nu för tiden men innan vi fick barn brukade jag ofta åka med min man när han jobbade. Det var rätt mysigt och jag saknar det. Kanske det kan bli av till helgen…hm…då är mina föräldrar på besök och om bara mannen ska pista så skulle det vara kul att åka med nåt varv.
Pistmaskin Kittelfjäll

Kamerastativ

Kamerastativ

Nu är det med! Stativet bor numera i bilen och jag har försökt använda det i veckan. Jag tyckte det gav bättre bilder, så det får väl vara värt att släpa runt på det. Fast egentligen är det inte bärandet som är saken, utan att montera upp och ner hela tiden. Men det är väl en vana. Nåja, just nu är jag frälst i alla fall 🙂
Med stativ ute i snön

Ladda för KALAS!

Ladda för KALAS!

I dag ska vi fira vår stora två-åring, som egentligen fyllde år i måndags, men det passade bättre med kalas på en fredag. Det blir hemmagjord glasstårta, köpta bullar och hallonmaränger som smakar papper. Ja, det blir det det blir, alltså 😉 Ja just det, vi har ju kylen full med chokladbollar också. Så nog ska vi (och barnen) bli nöjda. Så nu är det bara sluta gäspa och röja undan lite i huset så man törs släppa in folk…
Lada Dikanäs

Bergochdalbana

Bergochdalbana

I dag var en sån där dag då jag kände mig som en misslyckad projektledare och allt med hela projektet var skit. Ingenting fungerar, och när det fungerar tar det månader att hantera ärenden för alla instanser. Suck. Men så vände det. Jag tog mod till mig och ringde och frågade hur mitt ärende gick och det hade (åtminstone) passerat första hindret på vägen,  det är tre myndigheter som ska kolla alla ärenden. En klapp på axel till mig.  Sen upptäckte jag att vi fått förskottet från jordbruksverket 4 (!) veckor tidigare än vad jag hade ställt in mig på…så då kan man säga att det vände ordentligt. Stärkta av detta började jag och min kollega i Dikanäs, som sitter på ett likadant projekt men med annat innehåll, att spåna om nästa sak vi kan söka pengar för…he he. Högmod går före fall??? Vi får väl an se 🙂
Bilväg till Kittelfjäll