Det var så spännande att få hälsa på alla små lamm som kommit uppe på höjden. Flera av lammen var nyfikna och orädda och ville gärna bli klappade. Det verkar så mysigt med får men samtidigt mycket jobb, så klart. Jag tror jag nöjer mig med att sikta på höns framöver. Det är nog ett mer lagom ansvar för mig.
Så var det dags för mig och magen att gå föräldrautbildning. Man kan ju fundera varför man gör det när man har två barn hemma, men alltid har det hänt något kring vad som gäller för förlossningen & BB. Alla sjukhus har ju sina rutiner. Sen tänker jag att det kan vara kul att träffa andra som ska vara föräldralediga framöver. Vi lär ju ses på bibliotekets sagostunder eller andra familjearrangemang framöver. Jag är så peppad! Ska bli kul det här!
Barnen kom hem med stora frågor häromdagen. Ett barn i klassen har hastigt och oförklarligt förlorat en förälder. Mycket frågor om döden, hur döda ser ut, att kroppen blir stel och hur det måste ha varit nervöst för detta barn att komma till skolan.
På eftermiddagen ritades teckningar med ledsna barn och katter. Alla grät och det regnade också på dom. Det är intressant att följa hur tankarna går hos barnen utan att lägga ord i munnen på dom. För det känns ju faktiskt som att regnar genom hela kroppen när man är i sorg.
Efter att ha plockat grus från gräsmattan som tinat fram, troligen är snöslungan boven till dom, ägnades eftermiddagen åt att snickra ute i solen. En riktig myssöndag.
Ingen är sjuk, hela familjen är hemma=äntligen kan vi bada på bästa badhuset, Nordpoolen. Det var grymt skönt att få sjunka ner i bubbelbadet.